Text: Tobias Marbenius
Foto: Tobias Annerfelth, Janus Langhorn, Apolonia

Utanför Aneby, nästgårds med Knohult, precis på gränsen där Aneby kommun möter Jönköpings kommun ligger gården Svallebo. Där på gården bland hästar, hundar, katter och getter växte Ida Gustafsson under 80-talet upp. När Ida bara var några år såg hon Carola framföra Främling på melodifestivalen i tv´n och det har minsann satt sina spår. Redan innan Ida ens kunde tala kunde hon sjunga, hon gjorde egna låtar straxt efter hon kunde prata, hon trodde ju att alla som sjöng skrev sina egna sånger – och sedan dess har sången alltid funnits med.

– När jag och resten av familjen var ute i skogen för att plocka kantareller, klev jag istället upp på större stenar som blev till scener där jag sedan kunde stå och sjunga. Fantasin var enorm redan då och när jag gick i skolan framträdde jag nästan varje fredag på ”roliga timmen”.  Min lärarinna, fantastiska Irene Thuvesson , tyckte att jag sjöng fint och manade mig att våga iscensätta mina idéer, berättar Ida.

Ida fortsätter, – Irene som spelade så fint på sitt piano gjorde att jag började drömma om att en dag kunna spela piano.  Men det närmsta piano vi hade hemma var en elorgel, och på den var det inte tillåtet att lära sig pianospel hos musikskolan, vilket ledde till att jag istället började ta lektioner i gitarr. Vid den tiden gick jag i fyran och Ulrik Lundström var min gitarrlärare. Mestadels skulle det spelas klassisk musik, vilket var kul, men inte ett sätt som jag ville kompa mig själv på, så i klass sex hoppade jag av och lärde mig själv kompa lite både på piano och gitarr.

När Ida kom till högstadiet började hon ta sånglektioner på musikskolan vilket ledde till att hon exempelvis fick sjunga solonummer på Furulidskolans populära cabaret.  

“Äntligen en plats där ALLA älskade musik och teater precis som jag!” – Ida Gustafsson

– Hemma i Svallebo, nere vid sjön, satte jag upp egna föreställningar med traktens alla barn. Jag lärde mig även spela lite trummor och spelade i ett band på musikskolan i ett par år, berättar Ida, sedan fortsätter hon, när det var dags för gymnasieskola blev det tyvärr inte musik utan medieprogrammet, efter det sökte jag till sång och teaterlinjen på Sundbybergs Folkhögskola i Stockholm och kom in. Det var nog den lyckligaste stunden i mitt liv! Äntligen en plats där ALLA älskade musik och teater precis som jag!

Efter det fortsatte Ida med Musikteaterskolan i Bjärnum, sedan vidare till Wiks Musiklinje och efter det mellan 2003-2009 studerade hon på lärarlinjen på Musikhögskolan i Malmö. Under studietiden startade hon några olika band, Ida & Lumbago som framförde jazz singer/songwriter med inslag av jazz, folkmusik, pop, funk, reggae mm. Folkpop framfördes i Orkester Gul som senare skulle bli niomannabandet Idas Apolonia. Ida berättar att namnet Apolonia är uppkallat efter sin polska mormor. Numera heter bandet enbart Apolonia.

“Inspirerad av getterna under min uppväxt handlar den senaste sagan om Greta Get som äter allt” – Ida Gustafsson

– Apolonia har nu funnits i 11 år och jag har nu utvecklat niomannabandet till mycket mer än bara ett band. Jag skapar och turnerar med flera musikaliska sagor, shower och konserter parallellt. Numera jobbar vi sen sju år även med scenkonst och gör samarbeten med cirkus och skådisar. Musiken är en blandning av klezmer, balkan och reggae. Mycket eufori, glädje och kärlek. Men handlar också en hel del om utanförskap och minoriteter. Inspirerad av getterna under min uppväxt handlar den senaste sagan om Greta Get som äter allt, förklarar Ida.

När jag frågar om det är någon musikupplevelse som stuckit ut lite extra, funderar Ida ett tag och berättar; – Kanske när vi spelade straxt efter Sofia Karlsson på Stockholm Folkfestival, ett arrangemang av Tomas Ledin, stämningen var något extra härligt just då.
Ett annat minne som sticker ut är när vi precis i starten av Apolonia var med i Tv4 Nyhetsmorgon, det stack ut extra eftersom vi skulle vara på plats redan klockan 04.00. Det kändes speciellt att lira så tidigt.
En annan upplevelse jag minns lite extra var när vi en sommar spelade för 30 000 personer i Folkets Park i Malmö.
Sen har ju alla olika turnéer sin speciella charm förstås, särskilt när vi, nio personer, i en minibuss med kontrabas och full rigg flera gånger drog till Norrland på turnéer, hur vi egentligen fick plats undrar jag än idag, skrattar Ida.

Efter att ha bott i Malmö har nu Ida flyttat till Skånes mittpunkt och bor numera på landet utanför Billinge med sambo och två hundar. – Här flödar kultur och vacker miljö på ett annat sätt än i stan och planeringen för att bygga upp en sagoscen här ute är nu påbörjad. Jag jobbar heltid med Apolonias verksamhet där jag skriver musik, texter, manus och bokar turnéer mm. Nyligen har jag inlett ett nytt samarbete med en producent och författare där vi tillsammans driver på detta med skapandet av en sagoscen. Planen är att på sikt kunna verka mer i närområdet och inte vara beroende av att turnera lika mycket. Få fler sagor och konserter att blomma oftare, större utrymme till mer skapande, berättar Ida.

Hur ser framtiden ut?
– Hos Länsmusiken i Dalarna, Blekinge, Kalmar, Skåne mm har jag mellan juli till december 65 föreställningar och konserter att fullfölja med flera olika projekt. Min nya musikteatersaga om Greta Get har premiär i höst på Barnens Scen i Malmö, det hoppas jag nu ska bli av trots Covid-19. Nu i torsdags gavs ett försmak av föreställningen i Eslöv, trots lite regn gick föreställningen lysande. Den 8 augusti kör vi föreställningen på Kalmar Stadsfest. Så just nu repeterar vi mycket på den. På vår webbsida www.apolonia.se går det att läsa vad vi har på gång framöver.

Eventuellt, om Coronaapandemin ger med sig kommer Ida med bandet Apolonia och en av barnsagorna som har ett utanförskapstema och spelar på ”Aneby tillsammans” i höst eller senare, men på grund av Covid-19 är ännu inget klart, avslutar Ida Gustafsson.
Håll utkik på Apolonias webbsida och här på AnebyNytt.se – så inget missas.

Läs, lyssna och se mer om Apolonia här…

AnebyNytt tackar Ida för att vi fick ställa några frågor och hoppas på att vi får möjlighet att se Ida tillsammans med resten i Apolonia i Aneby framöver!