Text: Kjell Olof Bohlin, Foto: Tobias Marbenius

Med stor glädje kunde bibliotekarien Inger Hällfors förklara en nystart för olika kulturupplevelser i stora hallen. “Vi har väntat länge på att kunna erbjuda ett varierat program. Ni och vår medverkande gäst Karin Seiborg är mycket välkomna.”

Aneby bibliotek är en plats för många olika kulturuttryck.
Kvällens program hade rubriken “Från Bellman till Laleh” och avslöjade artistens musikaliska bredd.

Karin Seiborg är sedan flera år bosatt i gamla affären i Hullaryd och arbetar med flera olika musikaliska projekt, när hon inte kör tåg för SJ Götalandståg.

Programmet började med Bellmanlåten “Märk hur vår skugga”. Med eget ackompanjemang på elpiano och en bärande stämma, lyckades Karin ge en tidsenligt tolkning åt den klassiska låten.

Efter en låt om den vackraste tiden på året läste hon en dikt av Huskvarnapoeten Atle Burman, som tyvärr inte längre är i livet.

En helt ny bekantskap för lyssnarna blev textförfattaren Anna Sjöbom från Enviken i Dalarna. Två av hennes vistexter kunde höras under kvällen.

Välbekanta “Jag vet en dejlig rosa” presenterades  i ett utsökt arrangemang och efterföljdes av “Swing it magistern” i rytmisk jazztolkning.

Publiken lyssnade andäktigt när Ylva Eggehorns dikt “Stå stilla i smärtan” lästes med inlevelse.

Taubesången “Så skimrande var aldrig havet” inleddes med ljuvligt pianospel.

Gullan Bornemarks tidlösa barnvisa “Sudda bort din sura min” lockade fram många minnen. Gullan har kanske haft den största påverkan av alla på svenska barnvisan?

“Utanför fönstret slår våren ut” är en upplevd textrad som tonsatts av Ted Gärdestad i låten “För kärlekens skull.”

Mot avslutningen framfördes sångerna “Himlen runt hörnet” av Lisa Nilsson och en egen låt om köphysterin under coronatiden. Med sig hade Karin Seiborg sin egen skyltdocka, som stod i fönstret och såg behaglig ut. “Suzette har fått en egen visa, som jag nu skall sjunga för er.”

Under kvällen lästes sex stycken dikter med konstnärlig inlevelse, exempelvis “Romanska bågar” av Tomas Tranströmer, “Freden måste komma först” av Tage Danielsson och en fyndig dikt av Alf Henriksson.

Avslutningslåten fick Laleh stå för i sin hyllning till livet:” En stund på jorden.”

För ett begärt extranummer svarade på nytt Anna Sjöbom. Det blev en kärleksvisa.