Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
Under fredagen var det allhelgonaafton, som högtidlighölls i många kyrkor i kommunen.
Det brann ett hav av ljus på kyrkogårdarna och i församlingshem och vapenhus serverades kaffe och hembakat, flera timmar innan själva minnesgudstjänsten. En tid att minnas och sakna.
I Vireda medeltidskyrka kunde man lyssna till musik och meditation och se när minnesljusen tändes för fem församlingsmedlemmar som under året gått ur tiden.
Efter klockringning och välkomnande läste pastor Hanna Törngren bibeltexter om livets skörhet och fortsättning. Gudstjänsten hade en ekumenisk inriktning.
På Violin spelade Sanna Ahlér ”Det är en dag framliden” tillsammans med Kerstie Malgeryd Hellgren på orgel. Tonerna från läktaren letade sig fram till lyssnarnas innersta rum.
I sin meditation talade sockenprästen Karin Sanell om döden, sorgen och hoppet.
- Vi befinner oss nu nära gränsen till det outsägliga. Döden är en reva i livsväven.
- Man kan hämta tröst genom naturen, musiken och besök i kyrkan.
- Tårarnas sakrament öppnar dörren till tidlösa rum.
- Vårt namn kommer aldrig att glömmas och utplånas. Det är skrivet i Livets bok.
Fem ljus placerade på altarringen, tändes av Hanna Törngren samtidigt som namnen upplästes. Ett sjätte ljus tändes för dem som besökarna tyst nämnde i sina böner.
Efter psalmen ”Bred dina vida vingar” framfördes på violin och orgel ”I himmeln, i himmeln där Herren Gud själv bor” och som postludium folkmusik i stycket ”Avsked”.
Efter minnesgudstjänsten valde flera att söka sig fram bland gravarnas ljus, för att uppleva mötet mellan ögonblick och evighet.
Annons