Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
Sedan hösten 2023 har en aktionsgrupp varit samlad till överläggning, för att påverka myndigheterna när det gäller busstur efter sträckningen Aneby – Lommaryd – Hullaryd – Vireda – Haurida – Svarttorp – Lekeryd.
”Namnet ”Buss till Barnen” avser i första hand ungdomar i gymnasieåldern, som i dag helt saknar möjlighet att åka kollektivt till sin skola.
Gruppen framhåller det orimliga i att det går en mängd bussturer från Aneby mot Lekeryd och Jönköping, samtidigt som den nämnda sträckningen är helt utan förbindelse. ”Det bor betydligt fler barn och ungdomar efter sträckningen över Vireda än efter linjen Aneby-Lekeryd”, framhåller gruppens medlemmar med eftertryck.
I arbetsgruppen som samlades till överläggning den 24 juni, ingick följande medlemmar:
Margareta Wier – Vireda, Eva Sandberg – Haurida, Yvonne Sonestedt – Svarttorp, Christian Faaberg Lensbjerg – Vireda samt Lilian Bäckström – Vireda.
Följande synpunkter och argument framkom under sammanträdet i Vireda ungdomsgård i måndags:
- Syftet är att få till stånd en busslinje för gymnasieelever utmed en liknande sträckning som gällde den tidigare linjen 123.
- Gruppen har skickat skrivelser till Aneby kommun, TIM-nämnden i länet (Trafik-infrastruktur-miljö) och Regionen inom länet.
- Ett fysiskt möte har ägt rum med Aneby kommun där man träffade kommunalrådet Beata Allen, kommundirektör Mikael Fornander och samhällsbyggnadschef Mikael Wirestam.
- Gruppen har tagit fram geografiska kartor över aktuellt område, där man kan se befolkningsstatistik indelat i åldersgrupperna : 0-5 år, 5-10 år, 10-15 år, 15-20 år.
- Den åldersindelade befolkningsstatistiken visar tydligt att behovet av en busslinje efter den nya sträckan är mycket stort.
Tre skäl till en busslinje vill arbetsgruppen särskilt framhålla:
- Rätt till utbildning och möjligheten att ta sig till utbildningsplatsen.
- Det handlar också om miljön. En buss är bättre än 20 Epa-traktorer.
- Den demokratiska rättvisan måste innebära allas rätt till en vettig resa till studieorten.
Avslutningsvis framhåller arbetsgruppen att: ”Det måste vara en rättighet att vilja bo på landsbygden. Utan förbindelse via kollektivtrafik finns risk att denna del av en blomstrande landsbygd drabbas av stagnation.”
Annons