“På tvära genom Aneby” – Film som andas hembygdskänsla

Text & foto: Kjell Olof Bohlin.

För andra gången visades i onsdags en amatörfilm med stark hembygdskänsla. Fler än hundra personer fick i Anebys Konserthus ny kunskap om historien bakom flera socknar som format Aneby tätort.

”På tvära genom Aneby” är en del av ett länsprojekt som hittills omfattar tio kommuner.

Flera kom till Aneby konserthus för att se filmen.

Med Studieförbundet Vuxenskolan som arrangör kunde filmen visas för en stor skara onsdagen den 21 augusti. Flera av de personer som arbetat fram filmen var närvarande och kunde efter visningen svara på frågor från intresserade deltagare.

Anna Stavréus, projektledaren för filmen.

Projektledare Anna Stavréus hälsade välkommen och utdelade beröm till Anebygruppen för deras insats vid framtagandet av filmen. Endast mobilkamera har använts vid filmningen.

Filmens berättarröst tillhörde Lasse Wier i Vireda. Med behaglig stämma vägledde han lyssnarna genom viktiga delar av Anebys historia. Det nämndes att filmen, som är 45 minuter lång, kan visas på äldreboenden och inom föreningslivet.

De olika inslag som filmen visade kan sammanfattas i följande punkter:

  • Filmen startade vid Kungsbro i närheten av sjön Ylen, där Aneby kommun avlöser Jönköping.
  • Ett stopp gjordes vid Haurida by där särskilt Åsens By, Thoréns lanthandel och kyrkan framhölls.
En grupp som arbetat på kamfabriken i Vireda. (Avfotografering av bioduken).
  • I Vireda gjordes ett längre stopp för ett samtal med fem personer som arbetade på den kamfabrik, som startades på initiativ av prästen Tore Lord. Vid en intervju i Vireda Ungdomsgård samtalades om arbetsmiljö och lönesättning. ”Vi fick bra betalt jämfört med andra liknande verksamheter.” Samtalsledaren Lasse Wier lockade fram intressanta synpunkter. Innan färden gick vidare skymtade socknens största industri Lövsta Trähus på filmen.
  • Nästa stopp gjordes i Hullaryd, en gång centralort för många nuvarande socknar.
    Här startade en gång Lindahls slakteri. Anders Lindahl berättade i filmen utförligt om verksamhetens utveckling och omfattning. ”Vi växte hela tiden och hade fabriker på flera håll i landet.”
    I Hullayd fanns både tingshus och bankverksamhet. Den sista avrättningen på galgbacken inföll 1837, berättades i filmen.
  • När platsen för Lommaryds marknad passerades framhölls den som en viktig mötesplats för bygdens folk. Rötterna för handeln kan spåras till 1600-talets mitt.
Gudrun Nilsson berättade om slakteriet. (Avfotografering av bioduken).
  • Efter att ha passerat Ekaskogs timmerhustillverkning, uppmärksammades på nytt Lindahls slakteri, som nu flyttats till Aneby tätort. Anders Lindahls syster Gudrun Nilsson berättade om sin kunskap om företagets verksamhet och utbredning.
  • 1924 blev Aneby tätort etablerad som municipalsamhälle. Ett hundraårsjubileum har firats under året.
  • En av Linköping Stifts äldsta kyrkor finns i Bredestad. Den är uppförd  i mitten av 1100-talet.
  • Även tegelbrukets betydelse för ortens bebyggelse och Eksjö stad omnämndes i filmen.
  • Vid slutstationen Askeryd kom naturligtvis Gransnäs Ungdomsgård i centrum. Här går hundratals ungdomar i konfirmandundervisning och i närheten byggdes vikingabåten Germundsulfven, som ligger förankrad vid ungdomsgården.
    Askeryds kyrka är ett bra exempel på medeltidens byggnadskonst.
Ulf Lundberg samtalar med Aronssons om Stenbrottet i Askeryd. (Avfotografering av bioduken).
  • Ett längre avsnitt vid filmens avslutning handlade om Askeryds stenbrott med brytning av den röda rubinen mellan 1950 – 90. Bröderna Wallin från Skåne svarade länge för en lönsam brytning.
    Stenblocken exporterades till bland annat Japan, USA och Ryssland. Ulf Lundberg ledde ett längre samtal med Inga och Klas Aronsson,  som ordnade mat och husrum åt arbetarna.

För alla med känsla för hembygden blev visningen av filmen en högtidsstund!


Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait