Wireda hembygdsförening samtalade om Amerikafarare från Vireda socken

Text & foto: Kjell Olof Bohlin.

Den 11 september samlades medlemmar i Wireda hembygdsförening till en angelägen kväll kring bygdens utvandring till Nordamerika under åren 1850 – 1930.

En studiecirkel hade upprättat en förteckning över de personer och familjer som utvandrat. Bland de 30 närvarande fanns många som hade anknytning till personer som tog beslutet att utvandra.

Flera ville ta del och dela med sig om sina erfarenheter angående utvandringen.

Sedan föreningens ordförande Stellan Jansson välkomnat fick Göran Tranell och Ingemar Carlsson ordet. De båda vädjade till deltagarna att medverka med berättelser.

  • Redan 1851 utvandrade Rosengren från Paradis, Catarina Nordqvist från Språxmålen, Johan Svensson från Stora Hultrum och Johan Karlsson från Målahult. De sista registrerade utvandrade så sent som 1928. Sammanlagt är det nästa 400 personer från socknen som valde att utvandra under en 80-årsperiod.
Framsidan av förteckningen som är upprättad under en studiecirkel mellan 1972 och 1975.
  • Göran Tranell ansvarade för statistiken kring utvandringen. Han hade hämtat uppgifter från brev och kyrkböcker. Ett längre brev upplästes. Innehållet avslöjade många detaljer om resan, boende och valda yrken. Ett diagram över utvandringen visades upp. Där kan man se att åren 1853 och 1868 – 69 var de år då de flesta utvandrade. Orsaken kan vara religionsförtryck, fattigdom och svält.

    Tyvärr dog många av resenärerna under färden till Amerika av främst rödsot. Det finns ingen uppgift om att någon av dessa kom från Vireda socken. Resan tog drygt 40 dagar i anspråk.

    I breven kan man läsa att de yrken som utvandrarna fick vid framkomsten bland annat var skogshuggare, skomakare och sömmerska. Många av barnen fick möjlighet att studera och blev både läkare och advokater.

    Viredaborna hamnade främst i Indiana men också i Iowa och Minnesota. En utvandrare från Grankärr stupade i Amerikanska inbördeskriget 1862. De orter inom Vireda socken som nämns i förteckningen är bland annat Språxmålen, Rupphult, Blackarp, Björkenäs, Boarp, Älmeberg och Mosseryd.
Göran Tranell delade med sig av statistik.
Diagram över utvandringen.
  • Jan-Evert Ahlsén, nu bosatt i Lekeryd, berättade om sin farfarsfars bror som utvandrade 1869 och hamnade i staten Nebraska. I en mindre stad firar man fortfarande en välbesökt svenskfestival, kunde Ahlsén berätta.

I kvällens program ingick servering och många tillfällen till samtal och gemenskap.


Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait