Kulturhelgen “Skapande bygd” hölls i Vireda kyrka och sockenstuga

Text & foto: Kjell Olof Bohlin.

För första gången inbjöd Svenska kyrkan i Vireda-Haurida till en sammanhållen kulturhelg.

Platsen var Vireda kyrka och sockenstuga, som under helgen 16-17 mars samlade elva av bygdens skapande personer till utställning och program.

Stefan Hylander föreläste om John Bauer.

Följande personer medverkade:
Cinna Gustavsson, Niklas Eklund, Stefan Hylander, Ingegärd Malmberg Bohlin, Kjell Olof Bohlin, Lilian Bäckström, Eva Zackrisson, Annica Bäckmark, Karin Sanell, Maud Yngvesson, Peter Nors, Helena Ahnberg, Peter Hallström och Pierre Jakobsson.

Kulturhelgen inleddes under lördag eftermiddag med en föreläsning om konstnären John Bauers liv och skapande. Berättare var Stefan Hylander och för klassisk jazzmusik svarade ungdomarna Hugo Häggbom och Leo Sundström, som spelade piano och kontrabas.

Musikerna Leo Sundström och Hugo Häggbom.

Hylander visade flera av Bauers konstverk på en bildskärm och kunde berätta följande om hans liv:

John Bauer föddes i Småland 1882.

John Bauer föddes i Jönköping 1882, studerade på läroverk i Jönköping och flyttade som sextonåring till Stockholm för konststudier.

John Bauer och Ester Ellqvist ingick äktenskap 1906.

Tidigt fick John flera uppdrag som illustratör i olika tidningar. 1906 gifte sig John Bauer och Ester Ellqvist och fick 1908 sonen Putte. Paret bosatte sig i villa Björkudden utanför Bunnström.

När paret bestämt sig för att flytta till en inköpt villa i Djursholm 1918, skedde flyttresan med båten Per Brahe. Båten var överlastad och lasten dåligt surrad och olyckan skedde utanför Hästholmen.

Samtliga 24 passagerare drunknade. Båten bärgades 1922 och gick i trafik under flera år.

Per-Brahe när den bärgades1922.

Enligt Hylander var John Bauer perfektionist och inspirerades i sin konst av bland andra Carl Larsson och Anders Zorn. Bauer målade främst troll och sagofigurer och trots ungdom, blev 36 år, hann han med att måla många tavlor och illustrationer. Han gjorde flera konstresor, bland annat till svenska Lappland och till Tyskland.

Målningen “Sagoprinsen” av John Bauer.

Vid nästa programpunkt samtalade Ingegärd Malmberg Bohlin med utställarna om deras drivkrafter i skapandet. ”Alla är vi skapande på något sätt med olika uttryck”.

Niklas med några av sina skapelser.

Niklas Eklund: Jag håller alltid på med något för att må bra. Jag skapar änglar i trä, ljusstakar i smide men renoverar också hus och bilar.

Maud Yngvesson berättar om sin passion över att tillverka silversmycken.
Ingegärd Malmberg Bohlin samtalade med utställarna, här Niklas Eklund.

Maud Yngvesson: För mig är det en livsstil att skapa silversmycken av olika slag.

Samtal med Peter Hallström.

Peter Hallström: Mitt musikskapande började tidigt och redan som 15-åring åkte jag på min första turné. Musiken har hela tiden varit min tröst och stimulerat mig att gå vidare. Genom min musik vill jag ge både mig själv och andra mod och tröst.

Eva Zackrisson pratar om skapelsen av Walldorfdockor.

Eva Zackrisson: Jag tillverkar dockor i naturmaterial. När jag skapar mina Walldorfdockor mår jag gott och när barn vill ha mina dockor, blir jag särskilt glad. Mitt skapande ger själen ro.

Lilian Bäckström: Jag började måla som liten och har fortsatt med detta hela tiden. Jag får ny energi när jag målar och försvinner in i mitt skapande.

“Frostvakt”, ett foto taget av Helena Ahnberg.
Evas dockor i utställningen.

Therese Eklund: För mig kan skapande vara att baka och att packa upp varor på Gröna Lund, bruksföremål som andra skapat.

Kjell Olof Bohlin: I 40 år har jag skapat dikter. Det är för mig ett sätt att sammanfatta erfarenheter och upplevelser. Jag skriver i första hand till mig själv men blir glad när andra känner igen sig i mina texter.

Ingegärd Malmberg Bohlin: Som ung skolelev önskade jag att jag skulle kunna måla och skapa. Som vuxen har jag målat akvarell med naturmotiv och suttit vid vävstolen för att skapa bilder med budskap.

Peter sjöng och spelade i Vireda kyrka.

Peter Hallström bjöd på en konsert inne i Vireda kyrka. Mellan sina sånger delade han med sig av upplevelser, som lett till olika sånger. I visan ”Om jag inte hade dig” kunde man möta orden ”Jag bär en gråt på min skuldra”. Låten ”Ebbas visa” är skriven till en dotter, som älskade att sjunga, men efter en ansökan till musikstudier mötte granskande lärare, som fick henne att tystna i åtta år.

De kända sångerna ”Kärleksvisan”, ”Jag viskar en bön” och ”Håll mitt hjärta” framfördes med värme och skicklighet. Även en nyskriven visa, skriven i Peters musikstudio i Ådala handelsbod, presenterades för de många lyssnarna. ”Jag skrev den efter mitt cancerbesked och trots smärtan kände jag mig omsluten”.

Under söndagens program blev det utrymme för poesiläsning, berättelser om Vireda kyrka och presentation av musik skriven av kantor Pierre Jakobsson.

Gröna Lunds veteranbil.
Veteranbil som tillhör Peter Nors.

Kjell Olof Bohlin läste egna dikter om Vireda kyrka, naturupplevelser och livsberättelser. Till tre av dikterna som fanns med i programmet hade Pierre Jakobsson skrivit musik till.

Ingegärd Malmberg Bohlin berättade om föremål och konst i Vireda unika träkyrka från tidigt 1300-tal. Särskilt lyfte hon fram väggmålningarna, predikstolen och dopfunten i sin berättelse.

Konsert med Pierre Jakobsson.

Det är inte många som känner till kantor Pierre Jakobssons musikskapande. I ett särskilt program gavs det utrymmer för en del av hans kompositioner. Det började med två orgelkompositioner med toner av vemod och hopp och fortsatte med pianomusik till dikter av Peter Andreasson och Kjell Olof Bohlin.

Från Pierres största kompositionsporträtt i tolv olika avdelningar, framfördes tre olika delar.

  • Nummer 7 är skriven i Ess-moll och är skriven endast för vänsterhanden.
  • Nummer 8 handlade om stormen och framfördes i full styrka. Pianot gungade betänkligt.
  • Nummer 9 handlade om en jakt, som inte slutade lyckligt för bytet. Lugna partier blandades med våldsamma inslag.

Som avslutning på konserten framfördes i stämmor ett eget arrangemang av ”Till Österland vill jag fara”. Här fick Pierre hjälp av två kvinnliga röster.


Annons

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Please reload

Please Wait