Vår medarbetare och fina vän Gustav har sorgligt nog hastigt avlidit

Text & foto: Tobias Marbenius.

Fingertopparna trevar osäkert, fundersamt och tveksamt mot tangentbordet, det känns tungt att skriva och ännu tyngre, om än omöjligt, att ta in. Min fina vän och AnebyNytts blåljusfotograf Gustav Karlsson har hastigt och oväntat avlidit.

Lommarydsbon och Anebyprofilen, tillika AnebyNytts blåljusfotograf Gustav Karlsson, avled hastigt genom en olyckshändelse som inträffade torsdagen den 10 april.

Gustav var alltid alert och på hugget att fånga blåljushändelser, bland annat brukade han fotografera blåljusfordonen när de passerade hemmet i Lommaryd. Att Gurra, som jag mestadels kallade honom, var rullstolsburen hindrade inte honom att fotografera och tipsa om händelser. Ibland var han till och med på plats före räddningstjänsten, som vid denna händelse: Räddningstjänst fick rycka ut till Lommaryd och hjälpa person som höll på att välta med permobil.

*Gurra och jag på Ryhov *sista kvällen* innan hemgång efter tre månaders sjukhusvistelse.*

Midsommaren 2024 drabbades Gustav av en lunginflammation vilket ledde till en längre tids sjukhusvistelse. Tre månader på sjukhus varav 60 dagar under intensivvård. När lunginflammationen började att ge med sig och en förbättring kunde ses, råkade, vid en nattlig vändning, respiratorn hamna i ett felläge vilket ledde till ett riktigt kritiskt tillstånd där en HLR-situation uppstod. Som genom ett under och hårt kämpande överlevde Gustav och kunde lördagen den 22 mars fira sin 40-årsdag med en rejäl fest för släkt och vänner på Restaurang BYN.

Filmklipp från Gurras 40-årsfest med bandet “Gurraz”. Gurra har själv filmat vissa sekvenser.

Gustav hade nyligen skaffat lägenhet inne i Aneby och höll nu på att inreda och göra klart för inflyttning, framtidsutsikterna var ljusa och livet var på topp…

*Gurra här tillsammans med sin flickvän Leila under en bowlingmatch i Nässjö.*

Jag, Tobias, eller Mabbe som Gurra kallade mig, fick förmånen och glädjen att lära känna Gurra när han började på högstadiet på Furulidskolan och jag blev hans elevassistent. Sedan dess har vi hängt ihop och funnits för varandra.

*Gustav var full av bus och hade sällan långt till skratt.*

*Gustavs begravningsgudstjänst äger rum i Lommaryds kyrka fredagen den 9 maj, kl 11.*

För några dagar sedan när det ofattbara inträffat skrev jag på Facebook, där Gurra var mycket aktiv, ner några rader till min fina vän – vilket jag återpublicerar nedan:

Älskade saknade Gurra

Har nu gått ett par dagar sedan du hastigt och oväntat drog iväg på nya äventyr – och det går fortfarande inte att ta in – fast att jag var där och tillsammans med räddningstjänst o ambulans kämpade för att få dig tillbaks

När du började klass 7, för sisådär 27 år sedan, fick jag jobbet som din elevassistent. Minns när vi träffades första gången, sommarlovet mellan 6:an och 7:an, hemma hos dig i Lommaryd. Dörren stod öppen när jag kom, din mamma fixade gott fika och efter det blev det hissen upp o match i tv-spel på ditt rum, jag hade inte en chans… Redan där och då klickade det, sedan dess har vi oskiljaktigt hängt ihop genom livets alla fram-, med- och motgångar.

Med dig, och genom dig Gurra, har mitt liv berikats så otroligt mycket så jag är dig evigt tacksam

Minnena som far genom skallen är förstås många. När du på Liseberg körde farfars bil som en biltjuv med mig i baksätet , när du hivade iväg bowlingklotet så den tokigt nog hamnade på grannens bana, den där syltburken med ICA Lönnens finaste o dyraste jordgubbssylt som gick i tusen bitar och såpaflaskan som började läcka vid ingången så kunderna halkade in När du drog ifrån mig i Göteborgsvarvet, så jag kom i mål långt efter dig🏃‍♂️‍➡️👨‍🦼‍➡️, de hemska myggorna på UV-lägret som höll på att äta upp oss …och den där gången jag fixade en kram till dig av Amanda Jensen, o du skulle efter det fixa en till mig, tack för kramen jag aldrig fick, sketunge Men av dig Gurra har jag alltid fått så många kramar jag behövt och önskat. Med ditt varma omtänksamma hjärta så har du alltid haft famnen öppen, inte bara för mig utan för alla Minnena är som sagt många o ploppar upp hela tiden, men när bilen, med endast dig i, rullade in i blomsterrabatten vid HSB, det håller vi tyst om

Givetvis tog jag några blåljusbilder, vet ju att du ville det, o det är nog bara vi blåljusfotografer som förstår oss på Tack för all hjälp med blåljusbilderna du tagit genom åren!