Text & foto: Kjell Olof Bohlin
När Karin Seiborg, sångerska från Hullaryd, skulle öva på sitt framträdande i söndags gjorde hon en märklig upptäckt. De rödkullekor som betar på gården hörde hennes rop och kom så nära övningsplatsen som möjligt.
Det var musik och mat i ett harmoniskt samspel senaste söndagen på förmiddagen.
Sofia Alriksson från Jönköping har tagit initiativ till programmet “Lokal musiklunch”. Hon och hennes medmusikanter hälsade en fullsatt loge välkomna till festlig tillställning i söndags på Åsens loge.
Sofia efterlyste den gästsolist som anlitats för att skapa den lokala anknytningen. Från andra sidan logen hörs då ett lockrop i det högre registret. Fram till scenen kommer festklädda Karin Seiborg och möttes av kraftfull applåd. Hon kunde berätta om det fenomen som beskrivs i inledningen av artikeln.
Kulning användes från början av fäbodarnas kvinnor, för att locka hem fjällkorna till mjölkning.
De kor som betade strax intill kunde säkert uppfatta den vackra vallmusiken ännu en gång.
Åsens verksamhetsutvecklare Sanna Halonen berättade kort om Åsens historia innan ytterligare sång och musik framfördes.
– Det har bott folk på gården sedan 1500-talet. När länsstyrelsen i Jönköpings län upptäckte den oskiftade gården, skapade man landets första kulturreservat år 2000. Aneby kommun skapade en stiftelse 2016, som nu ansvarar för Åsens verksamhet. Sanna nämnde även att Åsens loge ofta används vid bröllopsfester.
Åsens kock Peggie Winkler presenterade den mat som väntade. Det var lokalproducerad mat som gästerna skulle åtnjuta. Kött från Rödkulla och grönsaker från gårdens trädgård tillsammans med egenodlad potatis. Desserten bestod av kaffe och morotskaka.
Bland de låtar som framfördes under en timma kan nämnas “Countryside” skriven av dagens värd Sofia Alriksson. “Come with me to the countryside” passade utmärkt i denna genuina landsortsmiljö.
Karin Seiborg framförde en fransk höstvisa samt folkvisan “Gick mig ut i lunden” med rötter i Dalarna.
När Karin frågade hur många som bunkrade toapapper under pandemin? När ingen räckte upp handen sjöng hon med bravur den egna visan “Corona song”, som beskrev hetsen under en period. Tempot i visan ökades påtagligt i refrängen.
Den väl samövade gruppen sjöng stämningsfullt Taubes “Änglamark” och “Flickorna i Småland” i ett uppskruvat jazztempo.
Mot slutet av programmet fick lyssnarna höra “Jag vill se Dalarna från ovan” och den okända visan “Kom” skriven av skådespelaren Allan Edwall.
Mätta och belåtna vandrade besökarna ut i en idyll med betande djur och höstens första färger.
