Text & foto: Kjell Olof Bohlin.
“Det blir nog inte så många besökare på filmen, vi kommer strax innan den börjar”. Så tänkte ett par makar, som anlände strax före klockan 18.30 i söndags och som höll på att bli utan plats. Undran väcktes om så många personer någonsin besökt en film som visats på konserthuset. Tyvärr fick ett tiotal vända hem på grund av platsbrist. En ny chans att se filmen kommer att ges i Aneby konserthus annandag påsk.
Det var säkert en överraskning för många att filmen “Barfota rop” skulle locka så många. När man upplevt filmens innehåll, kan man förstå varför så många var intresserade.
Denna ovanliga långfilm berörde många till tårar, på grund av barnens mod och myndigheternas förtryck. Bakgrunden till denna dokumentär är i korthet följande:
Roparrörelsen var som mest aktiv under åren 1840-43, och är en okänd del av demokratins historia. Under den tiden gällde “konventikelplakatet” som förbjöd andliga samlingar utanför kyrkan.
Det var främst barn som ropade ut sitt budskap om förändring i en tid av dryckenskap och social misär. Många av barnen fängslades och placerades både i fängelsecell och på mentalsjukhus.
Filmens budskap är att “Gud använde små barn för att skapa en stor samhällsförändring”.
Maria Viklund är filmens idégivare, regissör och producent. Hon hade även en huvudroll som mamma till Ophelia, det barn som hade den största rollen i “Barfota rop”.
Med en mycket begränsad budget och gåvor från enskilda lyckades det stora projektet att bli en långfilm med stora kvalitéer.
En stor del av filmens innehåll har spelats in på Åsens by och i Haurida kyrka sommaren 2018.
Övriga delar har spelats in i Risinge i Östergötland och på olika platser i Närke.
I denna artikel nämns enbart några av filmens kraftfulla berättelser:
I foajén utanför konsertsalen fanns några barfotabarn och “drinkaren” Ulf Lundberg i full aktion. Där fanns även instrument förknippade med väckelserörelsens första tid: Psalmodikon och Cittra.
Maria Viklund framhöll innan filmen startade att “detta är en berättelse som vill bli berättad.”
Roparrörelsens berättare är nästan uteslutande barn i olika åldrar.
Den i bygden välkände Ulf Lundberg kunde ses i många olika roller. Som sträng länsman och spelande musikant på psalmodikon och cittra.
Det är flera barn som gör imponerande skådespelarinsatser i filmen. Främst Ophelia, som fick sitta i fängelse och blev misshandlad av myndigheterna. Mormor i filmen var närvarande under visningen liksom flera andra medverkande.
Haurida kyrka har en framträdande roll som samlingsplats för gudstjänst och protestaktioner.
Patron Olof Hedengren på Risinge gård kom att försvara Roparna och blev själv en del av rörelsen.
Roparrörelsen banade väg för en ny frihet i landet och redan 1848 bildades den första frikyrkoförsamlingen. Konventikelplakatet avskaffades sedan 1858 och det blev åter tillåtet med andliga sammankomster utanför kyrkan.
I frågestunden efter filmen framkom att “Predikar-Lena” var verksam tio år innan roparrörelsen. Hon var verksam i Ydre och andra delar av Östergötland. Hon vistades långa tider på hospitalet i Vadstena, för att tystas ner.
Förhoppningen är att många får del av denna dramatiska berättelse om demokratins tidiga historia.
Läs även: Ulf Lundberg kliver in på bioduken i filmen Barfota Rop